IMG_7311
Intertype
Inter4
Inter2
Inter3
Inter1
matriser
IMG_7657
IMG_7658
IMG_7659
IMG_7655

Sättmaskin Intertype

Innan sättmaskinen uppfanns, omkring 1890, sattes allt för hand genom att plocka bokstav för bokstav ur stilkaster.

Med sättmaskinen blev jobbet sex gånger snabbare och det blev en revolution inom tryckeribranschen. Sättmaskinen gjuter en helt ny rad med text som efter tryckning smälts ner och blir nya rader.


Denna sättmaskin, som är i full funktion, är av fabrikatet Intertype och är byggd på 1960-talet.

Typograph
Typograph2
Typgraph3
Typograph4
IMG_7597
IMG_7599

Sättmaskin Typograph

Typograph är en sättmaskin och levererar likadana blyrader som vår andra sättmaskin. Den var dock en billigare och enklare variant och var inte lika snabb som de mera vanliga Linotype- och Intertype-maskinerna. Typograph-maskiner fanns därför oftast på mindre tryckerier.

Denna maskin är inte i produktion..

Servetter2
Handpress3
Handpress2
Handpress1
HanddigelKP
IMG_7621
IMG_7619

Handdigelpress

Vi har ett antal mindre digelpressar som drivs för hand och dessa använder vi till att trycka servetter. 

De är ca 100 år gamla och är helt handdrivna och man lägger i och trycker en servett i taget.

IMG_7602
Heidelberg
Heidelberg15 - kopia
IMG_7523
Heidelberg12 - kopia
Heidelberg2
Heidelberg7 - kopia

Heidelberg


Detta är världens mest vanliga och mest använda tryckpress. Grundversionen kom 1914 men den har hela tiden utvecklats och används ännu i dag på tryckerier runt om i världen.

Pressen är en elektrisk digelpress med automatisk iläggning och avläggning. Kallas allmänt för "vinge".


Vår maskin är byggd i Heidelberg i Tyskland 1962.

Den används i vår produktion för tryckning av bl a anteckningsböcker, visitkort, bröllopsprogram och disktrasor.  Även för stansning och numrering.

IMG_7607
IMG_7606
IMG_7608
Victoria8
Victoria7
IMG_7609
IMG_7610

Victoria


Detta är en trampdriven digelpress.

Tillverkad omkring 1900 av Rockstroh-Werke i Tyskland.


Den används sporadiskt i vår produktion för tryckning av bl a anteckningsböcker och papperspåsar. Vår maskin är deponerad av Rune Hallberg, Halmstad.

IMG_7628
IMG_7630
IMG_7627
IMG_7624
IMG_7631
Amerikanaren rullar

"Amerikanaren"


Detta är en eldriven digelpress med manuell imatning byggd i USA av firma Chandler & Price i Cleveland, Ohio omkring 1880.

Maskinen har varit i produktion på Linköpings Kartongindustri och där använts till tryckning och stansning samt prägling av tårtpapper.


Hos oss används den huvudsakligen till tryckning av papperspåsar. Den är skänkt av Linköpings Kartongindustri.


En film med pressen i produktion hittar ni här.

Stanhope
IMG_7593
IMG_7595
IMG_7596
IMG_7594

Stanhope-press

Denna press av järn ersatte de tidigare träpressarna som funnits sedan Gutenbergs tid. Uppfinnaren var engelsmannen Stanhope och året var 1800.

Vår press är byggd av Munktells Verkstäder i Eskilstuna och användes för framställningen av tidningen Östgöta Correspondenten i Linköping mellan 1847 och 1852. Den användes sedan som korrekturpress fram till 1964.


Den är fortfarande funktionsduglig men används inte i produktion.

IMG_7614
IMG_7615
Monopol5 - kopia
IMG_7616
Monopol4 - kopia

Monopol


Detta är en eldriven digelpress .

Tillverkad av Johne-Werk AG i Tyskland. Årgång osäkert, troligen 1920-talet. Monopol var en ovanlig maskin i Sverige.


Denna maskin är under renovering och är just nu inte i funktion. Den är skänkt till oss av Astra Zenica i Södertälje.

IMG_7530
IMG_7529
Korr5
Korr7
Korrektur8

Korrekturpress


Detta är vår enda cylinderpres på museet. Övriga pressar är digelpressar. Tillverkad av J. G. A. Eickhoff i Köpenhamn, Danmark. Användes som korrekturpress på Östgöta Correspondenten i Linköping fram till 1975.


Används för tryck av affischer m m. Skänkt av Östgöta Correspondenten.

Holländaren
Holländaren2
HJolländare3

Holländare

En "holländare" är en maskin som används för att mala lump till våt pappersmassa. Maskinen uppfanns i Holland i slutet av 1600-talet .Med hjälp av roterande knivar slits textilier ner till den fiberstorlek som önskas.

Tidigare använde man stampverk som stötte sönder materialet, vilket tog längre tid och med sämre resultat. Holländaren var åtta gånger snabbare


Vår maskin använder vi vid vår papperstillverkning och vi har den till låns från Tumba bruksmuseum.